Sverige 2020

Sanny's

En sida om min stora hobby

Planeringen av årets resa pågick i stort sett hela vintern.

Det var ju även debutresan för min nya Africa Twin Adventure Sport, så det skulle bli spännande att se hur den klarade en längre resa.

Det var ju meningen att jag skulle åka genom Polen, Tjeckien, Österrike ner till Slovenien. Väl där när jag kikat runt lite skulle jag fortsätta via Italien och Tyskland för att sedan åka hem igen. Rutter var lagda, ställen att besöka var bestämda och det var egentligen bara att vänta på avresedagen.

Sen kom det en pandemi ivägen. Europa stängde ner och nyheterna kollades på dagligen för att se hur det utvecklar sig.

Trots att Europa började öppna upp igen så sakta så kändes det inte helt bra att åka söderöver, så tillbaka till ritbordet igen.

Jag har ju under flera år tänkt mig att åka i Sverige, men av någon anledning har det inte blivit av. Det var många år sedan som jag åkte hoj på semester i Sverige, men nu var det dags igen. Inget ont som inte har något gott med sig. Pandemin tvingade mig att stanna i Sverige och då är det bara att rätta in sig i ledet och planera för en tur inrikes. Ganska snabbt bestämde jag mig för att jag skulle köra Vildmarksleden och nu gällde det att hitta de rätta vägarna upp så att jag inte behövde ligga på E45 allt för länge i onödan, men till att börja med fick jag åka på den för att sluka lite mil.

Färden skulle gå upp till Malung för att där svänga av 45:an och åka via Lima, Sälen upp till Särna. Där viker jag av och kör Fjätervålen, Sörvattnet till Tännäs. Fortsätter sedan till Mittådalen för att ta vägen över Flatruet, Sveriges högst belägna landsväg.

Efter att ha klarat av Flatruet kör jag lite småvägar fram till Östersund och fortsätter vidare till Strömsund, början på Vildmarksleden. (Om man kommer från mitt håll i alla fall, annars är det slutet på den.) 

Nya Africa Twinnen redo för sin första långfärd.

Spännande att se hur den uppför sig.

En första liten paus på vägen bara för att sitta och njuta en stund och inse att man har fyra veckor semester framför sig och en spännande resa.

Ännu en liten paus längs vägen.

Jag har inte ännu vant mig vid AT:ns lite hårdare dyna så rumpen måste vila lite.

Blev lite förvånad att det låg snö kvar på bergen så här långt söderut

Det dröjde ju inte längre heller innan dom första renarna dök upp vid vägkanten.

Jag tyckte att jag såg rörelser i skogen som kunde tyda på en renflock.

Jag stannade till och tänkte smyga lite närmare, samtidigt tänkte jag att hoppas att jag inte skrämmer dom så att du rusar ut och välter hojen för mig, så lite försiktig var jag så att jag inte skulle komma för nära och skrämma dom.

Här är hela flocken som kommer traskande från skogen.

Tror inte att jag behöver vara rädd för att dom välter hojen

Stannade till i Sälen för att äta lite och studera alla som skulle ut och vandra. Insåg att vi alla har olika intressen, en del vill ut och vandra och svettas i fjällen och en del föredrar att åka hoj i dom. Jag vet vad jag föredrar just nu iallafall. Dom där vandringsstavarna och ryggsäckarna såg inte så där roliga ut.

Gjorde även ett litet stopp i livsmededelsaffären för att köpa kvällsmat och frukostbröd, sedan fortsatte färden förbi alla svettiga vandrare och ut ur Sälen.
Innan jag tog vägen upp mot Flatruet stannade jag till i Funäsdalen och tankade, jag tänkte att det skulle vara dumt att få soppatorsk däruppe på fjället. Lite genant att ringa på bärgare bara för att man har glömt att tanka och man inte har någon koll på hur långt det är till nästa bensinstation.

Nu börjar det likna nåt, nu är jag på vägen upp mot Flatruet och vägen går sakta men säkert uppåt hela tiden.

Härligt med lite grusväg.

Här trivs AT:en fint. Hårt packad grusväg i hjulspåren och lite lösgrus i mitten och i kanterna om man vill slita lite på bakdäcket. Det ville jag.

På många sträckor var det så hårt packat grus över  hela vägen så att det var mer som att köra på asfalt. Det gick bra det med, men grus är roligare.

Vägen är härligt kurvig till att börja med

Tror att jag har fått tag i en posör. Vill vara med på varje bild

Ibland får man ju bara stanna och beundra utsikten

Ja, man stannar ju mer en en gång och beundrar hur vackert det kan vara i Sverige

Nu tror jag faktiskt att jag slarvat bort kurvorna någonstans

Det är ganska fantastiskt hur naturen kan ändra sig på en kort stund.

För en stund sedan körde jag omkring i ett skogslandskap efter det så blev träden mindre och mindre för att åter efter en stund bli mer buskar och rätt som det är finns inte ens buskarna kvar.

Det är som att åka omkring i ett helt nytt okänt landskap med bara gräs och åter gräs samt milsvidd utsikt.

Uppe på Flatruet. För en stund sedan åkte jag omkring med skog runt omkring mig.

Jag tror inte att det är så många som åker hit för att träna kurvteknik

Man kan nog påstå att man har milsvidd utsikt häruppe

Även framåt ser man ju en bit. Man behöver inte gissa vart vägen går

Undrar vad dom där små bodarna är till för. Renskötarna?

Efter att ha passerat Flatruet så gick vägen neråt igen och det var dags att leta upp ett ställe att slå upp tältet på.

Det är konstigt, på vägen upp såg jag massor av passande ställen att slå upp ett tält på men på vägen ner hittade jag inte något passande alls.

Kom ner till Ljungdalen utan att hitta något passande och på väg mot Östersund kollade jag upp massor av småvägar och småstigar utan att hitta ett lämpligt ställe. Till slut, efter många om och men hittade jag en liten avfart som såg lovande ut. Ett gammalt ruckel till hus eller uthus stog i en glänta och ingen hade uppenbarligen bott där på många år. Men det var ju fortfarande en gårdsplan som någon ägde och för att inte reta upp eventuella ägare som kunde komma förbi så slog jag upp tältet i utkanten av gården bland granarna.

Efter att ha lagat lite pulvermos och köttbullar i sås som intogs med ett gäng medhavda pilsner så kände jag mig nöjd med dagen.

Tänkte efter hur mycket jag fått se, vilken omväxlande natur jag fått uppleva under en enda dag i Sverige. Från jordbrukslandskapen från hemtrakterna till de djupa skogarna och upp till kalfjällen och det på första dagen på min resa. Sverige är allt fantastiskt.

Efter att ha startat upp min Thermacell, ett måste för alla norrlandsresenärer, läst lite ur min bok samt inmundigat ännu ett par pilsner så var det dags att krypa ner i sovsäcken.

Tror att jag aldrig sover så gott som första natten i tältet på semestern, första dagen på fyraveckorssemestern.

Man kan verkligen rekommendera för alla att starta sin semester med att sätta sig på en motorcykel första dagen och åka iväg. All stress och alla tankar på jobbet försvinner med en gång och man kommer ner i varv från dag ett eller till och med timme ett. Snacka om att utnyttja sin semester på bästa vis. Efter att varit ute med hojen i en vecka eller så i fullständigt avslappnat tillstånd har man fortfarande tre veckor semester kvar och man känner sig redan utvilad och kan ta tag i saker som behöver göras hemma med ett leende på läpparna när man tänker tillbaka på sin härliga resa man har gjort.

Efter en natt i sovsäcken vaknade jag av att  solen lyste in i tältet och det började bli ganska varmt. Gick upp och gjorde mig av med alla pilsner som jag satte i mig under kvällen innan och gick in och bäddade ner mig i sovsäcken igen. Innan jag skulle somna in igen så tittade jag på klockan och såg till min förfäran att den redan var 10:45 på förmiddagen. Jag som aldrig sover längre än 6,00-6,30 på morgonen oavsett dag har sovit bort halva dagen. Jag brukar alltid vara först uppe på campingplatserna, jag brukar nästan alltid ha gett mig av innan övriga på campingen har vaknat. Jag har till och med ha fått forsera grindar på campingar för att komma ut innan dom har öppnat. Jag har sovit till nästan 11:00

Nog har jag jobbat mycket, lagt många övertidstimmar på jobbet, men att jag varit så här utmattad hade jag ingen aning om.

Nåväl, inget att hänga upp sig på. Bara att gå upp och börja packa ner sovsäck och liggunderlag och ner med tältet. Frukost får jag tänka på lite senare, måste ju klara av några mil innan det är lunchdags.

Fortfarande i lite chock satte jag mig på hojen och satte sikte på Östersund. Efter en stund hittade jag en lämplig plats för att äta lite sen frukost.

Medans jag åt så funderade jag på hur min tidsplan påverkades av detta. Idag ska jag ju vara i Geddede om jag ska hålla mig till planen, men det är en ganska bra bit kvar till dit. Insåg snabbt att jag aldrig brukar hålla mina planerade rutter utan jag får ta dagen som den kommer och jag hinner så långt det är möjligt under timmarna som är kvar på dagen och sedan får jag anpassa mig efter det.

Första natten i tältet på denna resan. Ett fint litet skogsparti.

Ganska fint att sitta vid tältet och kika ut medans man äter potatismos och köttbullar i sås

Bästa vännerna på semestern. Thermacell och pilsner.

Dagen börjar med fint väder iallafall. Alltid något efter försovningen.

Frukostdags

Det är inte svårt att hitta bra frukostställen här.

Slår utsikten från mitt fönster på jobbet alla dar i veckan

Det är ju faktiskt fin utsikt åt alla håll man tittar

Efter frukosten var det dags att lugnt och stilla sluka lite mil. Det rullade på bra, Hondan skötte sig exemplariskt och hur gott är det inte att ha cruisecontroll på den nya hojen? Rätt som det var så var jag i Östersund. Det första jag stöter på är ett stort shoppingcenter och det var ju bra. Jag hade nämligen lyckats med att slarva bort två av mina läsglasögon och fortsatte det i den takten så kunde jag glömma att läsa någon mer bok under denna resan.

Snabbt fick jag tag på ett 3-pack glasögon och därefter forstsatte färden. 

Sträckan mellan Östersund och Strömsund var 10 mil och den slukades i ett nafs. Väl i Strömsund funderade jag på om jag skulle käka lite och eventuellt tanka hojen också. Bestämde mig för att fortsätta istället till Gäddede och äta när jag kom fram.

När jag åkte ut ur stan såg jag en skylt att det var 134 km till Gäddede. Oj, jag kanske skulle ha tankat här i stan iallafall. Men nä, här vänder vi inte, det går säkert bra.

Ju närmare Gäddede  jag kom ju mer tittade jag på färddatorn. Det stod nästan samma på färddatorn hur många mil jag kunde köra som vägskyltarna som talade om hur långt det var kvar.

Jag kom fram iallafall och konstaterade att jag hade en liter kvar i tanken när jag var på bensinstationen. Det är ju breda marginaler.

Framme vid campingen gick jag in i receptionen och pratade med tjejerna lite och kom fram till att en tältpplats kostade 170:- och en liten stuga kostade 250:- så denna natten blev det att bo i stuga.

Såg på menyn till resaurangen att dom serverade älgfärsbiffar på kvällen som verkade lockande, men när jag väl var i stugan efter att ha duschat så blev jag förfärligt sugen på pizza så jag letade reda på den lokala pizzerian istället. Efter att ha ätit klart kunde jag konstatera att jag skulle satsat på älgfärsbiffarna istället.

En liten stuga fick det bli denna natten

Hyfsad utsikt från stugan.

Tog en liten promenad runt campingen  längs med sjön

Trevlig camping med fina omgivningar

Vaknade till min lättnad i, för mig normal tid nästa morgon och såg att det hade börjat regna. Kollade med väderappen och såg att det skulle vara ihållande regn och blåsigt hela dagen. Nåväl, då är det ju ingen ide' att sitta och invänta bättre väder utan det är bara att hoppa upp på hojen och komma iväg.

Som vanligt, som sagt så hade receptionen inte öppnat ännu, men det fanns en brevlåda där man kunde lämna tillbaka nykeln till stugan.

Efterhand som jag körde uppåt så ökade regnet hela tiden och vinden tilltog. Inför denna säsongen hade jag investerat i ett nytt Klim ställ och denna dagen hade jag verkligen produkttest på det. Fantastiskt att det höll mig torr hela dagen och var skönt det var med ett ställ där GoreTexmembranet är fastlimmat i yttertyget. Det var bara att hoppa upp och ner ett par gånger när jag stannade så var det nästan torrt igen. Väl investerade pengar.

Jag var ensam på vägen hela vägen upp, massa husbilar på alla rastplatser där inga hade vaknat ännu så jag hade vägen för mig själv.

Följde samma rutin under hela dagen. Stanna, hoppa upp och ner ett par gånger, tog kort och körde iväg igen.


Stannade flera gånger för att ta kort och hoppa upp och ner. Hade nog på mig alla tröjer jag hade med mig under stället..

Det var gränsfall ibland om jag kunde använda kameran. Ibland vågade jag inte ta fram den av rädsla att den skulle bli vattenskadad.

Även om det regnade och dimman låg kvar så här på morgonen så är det inget fel på utsikten.

Inte mycket snö kvar nu.

Oavsett väder, så är det vackert här uppe.

Härliga vägar här uppe på toppen.

Minnesstenen på toppen.

Ibland kändes det som att jag åkte mitt inne i regnmolnen.

Det kanske jag gjorde också.

Till slut kom jag iallafall ner på andra sidan och fortsatte min färd i regnet.

Lite lättare att se här nere på denna höjden.

Stackras Africanen fick utså mycket väta idag.

Men klagade inte en enda gång.

Till slut kom jag fram till trappstegsforsen där jag tänkt att ta lite fika, men kafét hade inte öppnat ännu så det blev till att ta fram stormköket.

Ja, jag hämtade faktiskt vattnet till kaffet i forsen.

Man vill inte ramla i här när man hämtar lite vatten.

Ser lite hala ut att gå på.

När jag kom till Vilhelmina stannade jag för lunch och planerade lite hur resten av resan skulle gå. Upp till Nordkap skulle jag inte hinna och vädret norrut såg allt annat än bra ut.

Så jag bestämde mig för att göra det jag är bäst på, stänga av gps:en och köra på okända vägar bara dom går någorlunda söderut.

Regnet höll i sig större delen av dagen, men fram på eftermiddagen började det att klarna upp igen och solen tittade fram och sa hej.

Det är ganska skönt att åka på främmande vägar utan något direkt mål och man har inte en aning om var man är. Hojen fick bara tuffa på och jag satt och njöt av livet som biker. Snart nog var det dags att leta upp en plats att slå upp tältet på och i dessa trakterna är det ju inte svårt att hitta någon plats utan det är mer svårare att välja ut vilken av alla vackra platser som skulle få njuta av mitt sällskap.

Här kan man ha ett tält om man vill.

Här går också jättebra att tälta

Hmm. det är svårt att välja.

Efter att fortsatt åka okända vägar utan gps denna dagen också var det dags att ta sikte på Mora och planera för hemfärden. 

Efter att ha tankat i Mora tänkte jag fortsätta en stund till innan jag letar upp en tältplats för natten.

Imorgon är det bara ca 40 mil innan jag är hemma igen så jag kan ta det lugnt och fint resten av vägen

Sista  tältnatten på denna resan utanför Mora.

Nu är det inte så långt kvar innan jag är hemma igen.

Härlig morgon att vakna upp till.

Här kan man ju göra sig ren och snygg också.

Ja ja, ren iallafall.

HIttade en gammal skruttig järnväg som nog inte använts på ett tag.

Tror att jag hoppar över en tågresa här.

Hondan har gjort ett bra jobb denna resan.

HIttade ett perfekt frukostställe.

Här kan man njuta av sin frukost.

Här kan man sitta en stund och fundera lite över resan.

Satt en stund och reflekterade över min första Sverigeresa på många år.

- Min nya Africa Twin Adventure Sport var precis så bra som jag hade hoppats och trott. Fantastiskt skön att åka längre sträckor på och tugga mil. Jag tyckte, när jag hämtade hojen att dynan var i hårdaste laget,  men den fungerade fantastiskt bra under långa dagar. När jag kom ut på grusvägar så kände den sig ännu mer hemma och det var en fröjd att kunna lägga lite mil på grus.

-Semestra i Sverige är fantastiskt. Vi bor i ett mycket vackert land med fantastisk natur. Att vi sen har allemansrätten och kan slå upp tältet nästan var man vill är en verklig förmån. Vem behöver dusch mm när vi har så många fina sjöar att tvätta sig i.

- Sen har vi ju det ombytliga Svenska vädret. Det kan svänga snabbt från solsken till ösregn och tillbaka igen, men det är väl en del av äventyret.

- Ska jag semestra mer gånger i Sveriga? Absolut, det kommer att bli många mer resor inom landets gränser.

- Men nu är resan slut och det är dags att planera för framtida resor. Vart dom går vet man aldrig, vi får se.